.

Var på Bio med Ellinor igår, vi såg Sex and the city, tvåan. Vet inte vad jag tyckte om den riktigt. Den var inte bra, men mysig på något sätt. Glammig och overklig, men en riktigt feelgood-känsla fick jag iallafall.

Någon som sett den?

Filmen handlar om hur Carrie tycker att hon hamnat i en äktenskapsfälla, och hur hon saknar sitt gamla liv.
I bilen hem från bion insåg jag att jag saknar mitt liv i Halmstad. Det blev på uppenbart igår. I Laholm är jag ensam, jag känner typ ingen. När jag är ute är det ingen som känner igen mig, och jag känner inte igen något. 2-3 timmar i Halmstad igår och jag såg massor av folk som jag iallfall vet vilka de är, jag stötte på Eva, sen Liza och Helena och innan dess Maria och mötte upp Ellinor för en bio. Det är så jag gillar att ha det! Spontana möten är härliga. Nu måste jag alltid planera för att träffa folk jag känner, och det är jobbigt. Ännu svårare är det att faktiskt lära känna folk i Laholm - jag menar, jag har ju mina vänner i Halmstad, varför skaffa nya? Hade jag varit helt ensam hade jag tvingats till det... men nu är det som det är på något sätt. Jag vill inte flytta, det är inte det jag säger, tror inte det iallfall. Men ändå, lite mer bekanta i stan hade inte skadat. Hur fixar man det??