.

Idag har jag mått skit. Kände av det redan igår, att jag var stel i nacken och yr. Idag var det värre. Jag kände mig någonannanstans, utanför och borta.. Gav upp när det började blinka och svartna för ögonen och jag liksom tappade fotfästet. Mona kom till min räddning (osteopat som hon pluggar till). Hon slängde upp mig på ett konferensbord och började behandla min nacke. Vad skulle jag gjort utan henne?? Jag är grymt stel och måste verkligen tänka på att inte dra upp axlarna hur stressad jag än blir!!!

Nu ikväll har jag legat en stund på spikmattan och nu ska jag bara vila. HOppas hoppas det går över tills imorgon. Jag hinner inte med en till lika ineffektiv som dagens! Snacka om moment 22....